Svenska

Hur kan en trött kristen på nytt upptäcka glädjen i att leva de goda nyheternas liv även i de dåliga nyheternas värld? Boken ger uppslag till bibelstudier predikoserier och en daglig andakt under 90 dagar. Författaren har tidigare arbetet med biståndsverksamhet och är sedan 2011 President i Lutheran Church - Missouri Synod (LCMS).

Läggdags ...Det är kväll och dags att sova. Innan lampan släcks känns det tryggt för alla små att be med i dessa godnattböner. Snart sover minsta mus. Idé och illustrationer: Linda och Alan Parry.

I Kyrkokalendern 2025-2026 är temat Ordet. Nytt för i år i Kyrkokalendern är förslag på bibelstudier i grupp och för enskild fördjupning som tagits fram av Bibelsällskapet. I tematexterna bjuds skribenterna in att reflektera över Guds levande ord i församlingen utifrån Johannesevangeliet 1:1-5. <br/><br/>&bull; Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon skriver om vilka principer och direktiv som varit vägledande för bibelöversättningen av NT 2026.<br/> &bull; Biskop emeritus Åke Bonnier, ordförande i Bibelfonden, reflekterar över bibelläsningen i församlingens liv och sitt eget liv och ger råd för möten med bibeltexten.<br/> &bull; Sofija Lazic Pedersen är präst och doktorand i praktisk teologi. Hennes forskning undersöker gemensamma psalmer i fyra nordiska psalmböcker, och i sin tematext skriver hon om hur psalmskatten kan tas till vara i valet av psalmer till gudstjänst.<br/> &bull; Lisa Hofverberg, diakon, skriver om profetisk diakoni som utgår från gudstjänsten, bönen och Guds ord.<br/> &bull; Erik Ringheim, präst och doktorand i praktisk teologi reflekterar över Ordet som blir kött, I Jesus och i var och en av oss.<br/> &bull; Lena Marie Keber, vaktmästare, skriver om hur vi stegvis kan arbeta för ett mer hållbart kyrkorum så att allt i kyrkorummet kan vara en del av en hållbar lovsång till Gud.<br/> &bull; Inom arbetet för Svenska kyrkans färdplan för klimatet finns teologiska perspektiv och konkreta råd hur altarbordet kan smyckas mer hållbart utifrån säsong och varje församlings förutsättningar. Birgitta Söderberg, stiftsadjunkt i Stockholms stift , och Claes Hedström, präst och ekoteolog, Kyrkokansliet har gjort urvalet till Kyrkokalendern. <br/><br/>Reflextexterna är skrivna av:<br/> Hanna stark, präst, Robert Berglund, prästkandidat, Rebecca Klitgaard Nelsson, präst, Joakim Hagerius, pastor Equmeniakyrkan, Samuel Hellgren, präst, Kristina Andr&eacute;asson, präst i church of England, Teresia Boström (fd Derl&eacute;n), biskop, Elin Kindeskog, präst, Johan Svedberg, präst, Jemima Bentham, diakon, Maria Ålander, präst, Johan Sunnerstam, präst, Stina Hagman, präst, Martin Lind, präst. <br/><br/><br/> Användning:<br/> I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver inför söndagens gudstjänst: introduktion till helgens tema och till bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till förkunnelse och psalmval, fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik. <br/><br/>För varje söndag och helgdag får du:<br/> &bull; Introduktion till helgens tema<br/> &bull; Introduktion till helgens bibeltexter<br/> &bull; Förslag på kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; Förslag på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; Psalmförslag av Andreas Söderberg, organist, och Sara Michelin, Maria Säfsten och Sofia Östling, styrelsen för Sveriges kvinnliga organister<br/> &bull; Kör- och solosångsförslag från Gehrmans och Wessmans musikförlag.<br/> &bull; Reflekterande texter för predikoförberedelser och andakter<br/> &bull; Fördjupande tematexter för studiecirklar och samtalsgrupper <br/><br/>I Kyrkokalendern finns något för alla:<br/> &bull; För vaktmästaren finns anvisningar för kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; För textläsaren finns introduktion till söndagens texter<br/> &bull; För pedagogen finns tips på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; För musikern finns psalmvalslistor och kör- och solosångsförslag<br/> &bull; För prästen och diakonen finns inspiration till förkunnelse och fördjupande texter<br/> &bull; För kyrk- och gudstjänstvärden finns introduktion till söndagen<br/> &bull; För gudstjänstdeltagaren finns beskrivning av kyrkoårets högtider och kyrkoårets färger <br/><br/>Gör Kyrkokalendern till din egen gudstjänstbok, dagbok och följeslagare under kyrkoåret. <br/><br/>För varje såld kyrkokalender skänker vi 5 kr till Act Svenska kyrkan. <br/><br/>Kyrkokalendern är lätt att slå upp och har en rygg som gör att den inte slår igen.

Romarbrevet 9-16 är det andra bandet (6b) av Samuel Byrskogs kommentar till Romarbrevet. Den första delen, Romarbrevet 1-8 (6a) gavs ut av EFS-förlaget, Stockholm 2006. Serien Kommentar till Nya testamentet (KNT) publiceras numera under vinjetten Bibelakademiförlaget, Svenska bibelsällskapet.

<em>Handledning till Konfirmandboken</em>är skriven för ledarna i konfirmandarbetslaget och är en perfekt inspirationskälla att plocka ur - vare sig du använder Konfirmandboken eller inte.<br/><br/> Ledarboken innehåller två delar:<br/> Del 1.<br/> Förslag på hur olika konfirmandpass kan byggas upp. Boken är en riktig plocklåda för dig som gärna vill sätta ihop dina pass själv. Varje uppslag har ett eller flera teman som stämmer överens med temana i Konfirmandboken. På så sätt får du som konfirmandledare hjälp att sätta ihop pass som stämmer överens med innehållet i konfirmandens egen bok. Under varje rubrik finns förslag på metoder och övningar, musik och film, bibeltexter och psalmer, gudstjänstanknytning och upplevelser.<br/><br/> Del 2.<br/> Texter som berör teologiska, metodiska och pedagogiska utgångspunkter och överväganden i konfirmandarbetet:<br/> · Kyrkans uppdrag att döpa och lära<br/> · Mötet med konfirmanden<br/> · Om att ta sin utgångspunkt i konfirmandens frågor<br/> · Lärande, undervisning och värderingar<br/> · Gruppens utveckling och ledarens roll<br/> · Mötet med de unga konfirmandledarna<br/> · Mötet med konfirmandarbetslaget<br/> · Att fira gudstjänst med konfirmander<br/> · Samlingar under terminerna, läger eller...?

Katolska kyrkans historia i Sverige kom efter reformationen att länge vara enskilda personers historier. Somliga kom som främmande exotiska fåglar till Sverige, som Napoleons brorsdotter Christine Egypta Bonaparte eller sångarfamiljen von Trapp (förebilden till Sound of Music). Andra föddes här som invandrarbarn och gick skilda öden till mötes. Somliga förvisades från Sverige på grund av sin tro eller hölls under sträng uppsikt av säkerhetspolisen. Somliga är kända, andra helt bortglömda: präster, systrar, konvertiter, brottslingar, konstnärer, flyktingar ? Lars Hallberg har i sin bok Främlingar i förskingringen ? katolska levnadsöden i arkivens spegel samlat en skara med mångfasetterade utanförskap. Det blir ett galleri av personliga berättelser om människor som ? av tvång, för kärleks skull eller drivna av ett kallelsemedvetande ? kom att bekänna sin katolska tro i utkanten av Europa. Skildringarna av förlorarnas historia handlar också om tapperhet och uthållighet. Lars Hallberg är arkivarie vid Riksarkivet och den främste kännaren och vårdaren av de svenska katolska arkiven. Vi får i hans bok en god översikt över de rika möjligheter som finns för fortsatt forskning om den svenska katolska historien.